Nya och gamla tåspetsskor
Köpte nya tåskor i New York och har inte hunnit bryta in dem förens ikväll. Passade då på att jämföra dem med ett par gamla som är exakt samma strl, modell osv. Det är otroligt vilken skillnad det är mellan de två paren och hur pass sköna och bra de gamla känns (om man räknar bort att de är sönder...) och hur hopplöst hårda och klumpiga de nya känns.
Som ni ser är det de nya till vänster och de gamla till höger.
Det som händer när tåskor går sönder, eller dör som man säger, är att gipset spricker. Gipset är det som håller upp foten när man står på tå. Så när det spricker håller inte skon uppe foten längre utan man måste hålla uppe foten (och resten av sin kropp) helt själv.
Den övre bilden är hur mycket jag kan trycka in gipset på den gamla, döda skon och den nedre är hur mycket jag kan trycka in gipset på den nya, oanvända skon. Som ni ser är gipset på den gamla helt mjukt och töjbart medan det på den nya är så pass hårt att jag inte kan trycka in det en enda cm.
Likadant är det såklart i sidled.
Ett par tåspetsskor är i regel bäst precis innan de dör. Då är det så pass mjuka att de är enkla att dansa i, så mjuka att man inte märker att man har dem på sig, men de är ännu hela och kan hålla uppe foten, vilket är det viktiga. När de är så pass indansade är även resten av skon, dvs sulan, anpassad till ens fot och har en bra passform vilket också ger extra stöd.
Alla dansare bryter in sina tåskor olika. Jag bryter inte in mina särskilt mycket då jag vill att de ska hålla länge. Det jag gör är att jag mjukar upp dem precis efter att gipset tar slut så att jag kan stå på halvtå osv (enkelt sagt bara kunna dansa i dem och gå runt i dem). Sedan brukar jag även mjuka upp dem där min häl börjar så att skon får en bättre passform.