itsnotwhatitseems

Så återigen hade jag bokat biljett till en broadway-musikal. Trodde jag. På morgonen dagn jag skulle dit förstod jag dock att det enbart var en teater. Lite snopen blev jag allt men helt plötsligt blev det tydligare varför det hade varit så svårt att hitta soundtracket på spotify...

 

Men men jag gick dit direkt efter skola. Han hälla i mig en kokande kopp kaffe samt trycka i mig en bar innan jag knallade upp längst upp i teatern och slog mig ner. 

 

Till att börja med: sjukt bra teater. Högt mellan de olika raderna så man behövde inte oroa sig för att den framför sig skulle vara långben eller en som rör på sig varenda sekund. Man såg riktigt bra även från min budget-plats osv osv. Bra början på kvällen helt enkelt.

 

Men... vidare till själva föreställningen. Det var en brittisk teater, (som tydligen också finns som bok vilket jag lärde mig idag) mycket brittisk. Den handlade om en autistisk pojke som en dag hittar sin grannes hund död, utan tvivel mördad pga av högaffeln som var spetsad ned i djuret. Pojken bestämmer sig då för att utreda vem som utförde dådet, en utredning som ska komma att ta honom längre än han någonsin kunnat ana.

 

Föreställningen var riktigt bra. Sjukt häftig scenografi, skådespel i världsklass osv osv. En riktigt underhållande pjäs. Rolig, spännande, medryckande och så slutade den med lösningen på en mattefråga så vad mer begär man.